Genomsnittsmetoden för krypto – förklarad med exempel

Principen

• Lägg ihop alla anskaffningsutgifter för kryptovalutan – det blir det totala omkostnadsbeloppet.
• Dela med totalt antal köpta coins – det ger genomsnittligt omkostnadsbelopp per coin.
• Beräkningen görs separat för varje kryptovaluta (till exempel Bitcoin, Ethereum och Ripple var för sig).
• Alla köp, sälj och växlingar av samma kryptovaluta ska ingå – även hos olika växlare och plånböcker.
• Har du köpt vid ett tillfälle och sålt allt vid ett tillfälle behövs ingen genomsnittsberäkning.

Exempel från Skatteverket (Dogecoin)

Jonathan köper 10 Dogecoin för 10 000 kr och därefter 10 Dogecoin för 50 000 kr. Totalt 20 Dogecoin för 60 000 kr ger ett genomsnittligt omkostnadsbelopp på 3 000 kr per Dogecoin (60 000/20).

Han säljer 15 Dogecoin för 60 000 kr. Omkostnadsbeloppet är 45 000 kr (15 × 3 000), så vinsten är 15 000 kr. Kvarvarande omkostnadsbelopp för 5 Dogecoin är 15 000 kr.

Han köper sedan ytterligare 5 Dogecoin för 25 000 kr. Omkostnadsbeloppet är nu 40 000 kr för 10 Dogecoin, alltså 4 000 kr per Dogecoin.

Schablonmetoden får inte användas

Schablonmetoden, där man använder 20 procent av försäljningspriset som omkostnadsbelopp, får inte användas för kryptovaluta.

Hjälpmedel

Skatteverket erbjuder en beräkningshjälp för omkostnadsbelopp och hjälpblanketten SKV 2198. Har du många transaktioner kan du överväga ett verktyg.